Föredragshållare: Johanna Mellgren, Johannes Edvardsson, Petra Bragee

Johanna Mellgren:
"Faunadynamik och biostratigrafi över meteoritförande (och anda udda) lagerföljder i mellanordovicium"
Mitt projekt behandlar olika aspekter av conodontfaunan över litologiskt anomala lagerföljder i mellanordovicium, vilka är associerade med fossila meteoriter och förhöjda halter utomjordisk kromit. Material har inhämtats från baltoscandiska såväl som kinesiska sektioner, och används för såväl palaeoekologiska som biostratigrafiska tolkningar av dessa lagerföljder.

Johannes Edvardsson:
"Dendroklimatisk analys av subfossila våtmarkstallar – vad vi kan lära av gamla stubbar"
Tall (Pinus sylvestris) som växer på högmossar är känsliga för hydrologiska variationer, deras tillväxtvariabilitet återspeglar därför grundvattenfluktuationer. Tidsserier som täcker ca 2500 år har konstruerats från sydsvenska mossetallar. Kronologierna tillsammans med trädens etablering, tillväxtdynamik och degenerering ger detaljerad klimatinformation på lokal till regional nivå.

Petra Bragee:
"Brunare sjöar i Småland – ett resultat av markanvändning, klimat eller en framgångsrik miljöpolitik?" En ökande humushalt i de Småländska sjöarna har lett till en kraftig brunfärgning av vattnen. I mitt doktorandprojekt söker jag orsaken till denna pågående brunifiering genom att undersöka de senaste ca 1000 årens stora och små förändringar i utvalda sjöar och deras omgivningar. Jag kommer att berätta lite om hur det arbetet går, men även om de exotiska fältarbeten jag haft i Småland!

Prof. emer. Björn E. Berglund, Inst. för Geo- och Ekosystemvetenskaper, Enheten för Geologi, Lunds universitet.

Vår kunskap om Östersjöns historia bygger på maringeologisk forskning men tack vare landhöjningen också på traditionell geologi till lands. Blekinge är ett klassiskt område för studier av fornstränder bildade alltsedan isavsmältningen för nära 15 000 år sedan. Karteringar av strandlinjer och kustboplatser har kombinerats med paleoekologiska analyser och dateringar av sjösediment. Föredraget sammanfattar resultat från ett projekt som startade på 1950-talet.

FD Anders Scherstén, Inst. för geo- och ekosystemvetenskaper, Enheten för Geologi, Lunds universitet.

Jordens kontinentalskorpa är ett viktigt fundament för mänskligheten, för den håller oss och alla andra landvarelser torrskodda. Men hur gamla är kontinenterna, och har massan ökat eller varit konstant genom tiden? För att söka svar på en del av dessa frågor beger vi oss till Grönland där vi hittar några av Jordens äldsta bergarter. Det blir en reseberättelse om livet som fältgeolog bland berg, fjordar, djur och natur. För att inte förfrysa oss helt, beger vi oss sedan till betydligt varmare trakter, nämligen Ghana i det tropiska Afrika. Här finner vi spåren av en betydligt yngre episod i Jordens historia, och med helt andra utmaningar för den trägne fältgeologen. Föredraget kommer vara uppbyggt kring anekdoter och uppleveser i dessa fältområden, kanske kryddat med en eller annan skröna, dock alltid med geologin i centrum.

Svetlana Bogdanova. Geologiska Inst., Lunds universitet.

The idea that continents formed large agglomerations (supercontinents) during some periods of Earth’s history has old roots. It concerns basic questions about the nature of our planet and the environments of life. Even though past supercontinents are “lost worlds” in Earth’s evolution, attempts to reconstruct them have been made repeatedly and particularly after the advent of the continental-drift and plate-tectonic concepts. Svetlana has been co-leader of the global project “Assembly and Breakup of Rodinia Supercontinent”, sponsored and given a high rating by the International Geoscience Programme (IGCP) of the International Union of Geological Sciences and UNESCO. She will tell us about her experiences in supercontinent reconstruction. Some questions which will be considered in this presentation are:

• Why should we be interested in supercontinents?
• How do we know that they existed?
• How to reconstruct a supercontinent like the one billion years old Rodinia, and
• What can supercontinents tell us about the past and the future of our planet?

Leif Arndorff, Fil. Dr. i geologi och webbredaktör för rymdturism.se

År 2004 gick startskottet för att på allvar realisera drömmen om rymdfärder för vanligt folk. Drömmen har funnits länge men hittills, med få undantag, har färre än 500 personer haft möjligheten uppleva detta. I och med att Scaled Composites lyckades med att få upp den första privatfinansierade rymdfarkosten, SpaceShipOne, i rymden, inte bara en gång utan två gånger med fjorton dagars mellanrum, fick utvecklingen av farkoster för privata rymdfärder en rejäl skjuts. Ganska omedelbart började man med utvecklingen av en större rymdfarkost tillsammans med Sir Richard Bransons Virgin Galactic, som planerar att kunna ta sina första betalande kunder upp i rymden under 2011. Bakom Virgin Galactic finns ytterligare en hel rad företag som också håller på med att ta fram olika typer av rymdskepp. Förutom att ta betalande turister upp i rymden kan dessa, i första hand suborbitala rymdfarkoster, användas för en rad andra uppgifter, som att till exempel skjuta upp mikrosatelliter för miljöövervakning. Men är rymdfärder bara till för de rika? Ja, i början som med alla pionjärarbeten men med tiden kommer många fler att ha råd till en rymdresa. Man kanske väljer om man ska åka på semester till Kanarieöarna eller ut i rymden, och kanske till och med stannar över på ett hotell som går i omloppsbana kring jorden. Det finns flera seriösa projekt där man arbetar på att ta fram lösningar för rymdhotell. Även Sverige är med i denna nya moderna rymdkapplöpning. I Kiruna har man kommit långt med att etablera en rymdhamn, en rymdhamn som faktiskt skulle kunna användas redan idag om det bara fanns rymdskepp att tillgå. År 2012 räknar man att kunna göra de första flygningarna här ifrån norr dessutom bli de första människorna som någonsin flyger igenom ett norrsken.

Prof. Ólafur Ingólfsson

The geology of Iceland is widely recognized in the international geological community in terms of plate tectonics, with Iceland being the product of excessive volcanism caused by mid-Ocean rifting plate boundaries above a mantle plume/hotspot. Being the largest subaerial part of the mid-ocean rift system, Iceland provides a unique setting for research in volcanology. Volcanic eruptions in Iceland occur under diverse environmental conditions, being subaerial, subaqueous and subglacial. Studying these has greatly advanced our understanding of how volcanoes work and how to prepare for future hazards, such as lava flows, lahars, jökulhlaups and airborne volcanic gases. Tephrochronological studies in Iceland have laid foundations for regional North Atlantic correlations and highlighted the dynamic histories of the different volcanic systems in Iceland. The geological history of Iceland reflects environmental development in the North Atlantic region since Miocene times, and its stratigraphic record holds evidence of >20 major glaciations for the past 2.5 million years. Complex glacier-volcanic interactions are reflected in the Palagonite Formation of Iceland, where subglacial volcanism during glacials produced systems of hialoclastite ridges and table mountains. Rapid isostatic crustal movements in connection with deglaciation events have resulted in excessive volcanism producing huge shield volcanoes as well as major flood basalts, highlighting interactive connections between glacial load and volcanism. The Late Quaternary glacial- and climatic record shows great sensitivity to North Atlantic climatic and oceanic oscillations. Iceland is situated at the boundary of air and water masses of tropical and Arctic origin and the Icelandic glaciers respond dynamically to climatic fluctuations. Iceland is an important laboratory for understanding atmospheric and oceanographic processes and for identifying past climate variability.

Prof. Martin Jakobsson

Glaciologen John Hainsworth Mercer, född i England, utvecklade i en artikel publicerad 1970 en hypotes om att stora shelfisar har täckt delar, eller hela, Arktiska oceanen under tidigare istider. Idén till detta fick Mercer delvis från ett uttalande av Sir William Thomson där han 18 februari 1888 föreslår till Geological Society of Glascow att om inflödet av vatten från Atlanten till den Arktiska oceanen reduceras kraftigt eller stoppas så skulle is så småningom fylla havet kring Nordpolen. Detta var långt innan man kände till hur den Antarktiska inlandsisen är uppbyggd. Idag vet vi att den västantarktiska isen till stora delar är en så kallat marin iskappa grundad under havets nivå och med stora shelfisar. Vissa delar av Mercers artikel från 1970 är nästan kusliga att läsa då han genom sina jämförelser och spekulationer nära nog förutspår de vi drygt 30 år senare skulle finna klara bevis för i Arktiska oceanen genom våra geofysiska mätningar från ubåtar och isbrytare.
I detta föredrag visar jag de senaste resultaten från våra expeditioner med isbrytaren Oden där vi hjälp av fartygets nya multibeamekolod har kunna kartera tidigare outforskade området av den Arktiska oceanen norr om Grönland. Våra data ger nya inblickar till Arktiska oceanen glaciationshistoria och Mercers hypotes om flytande shelfisar kan nu utvecklas och nyanseras.

Föredragshållare: Tine B. Larsen

Active tectonic zones are not the only places where earthquakes occur. Glaciers can cause slow earthquakes with characteristic waveforms. The sudden release of intraplate stress can surprise inhabitants in otherwise stable areas. Glacial earthquakes and intraplate earthquakes reveal very different aspects of our dynamic planet, but they are both fascinating phenomena.
Glacial earthquakes first received massive attention when they were identified and described by Swedish-American seismologist Göran Ekström and co-workers (Science 2003). They occur primarily in Greenland and always in connection with large outlet glaciers. In contrast to tectonic earthquakes, glacial earthquakes have a strong seasonal variability and appear to be sensitive to changes in the climate. I will describe a large, on-going international project on glacial earthquakes and reveal the exciting findings so far.
Much closer to home, on December 16, 2008, an intraplate earthquake shook southern Sweden and most of Denmark. The earthquake had its epicenter close to the town of Sjöbo, 60 km east of Malmö and it measured 4.8 on a local Richter scale. The Richter scale sometimes causes more confusion than help, as there are more than ten different “Richter scales” measuring widely different aspects of an earthquake -- and thus providing widely different numbers. I will try to sort out some of the confusion surrounding the Sjöbo earthquake. The shaking from an earthquake does not respect borders, and thousands of Danes felt the earthquake strongly. Within a few days after the earthquake, the Geological Survey in Copenhagen had received 4000 detailed felt reports, mainly through our web-based questionnaire. We are working with our colleagues at the University of Uppsala to extract as much useful information from the reports as possible.

Föredragshållare: Prof. David G. Gee

One of the biggest challenges facing geoscientists today is to map the lithosphere beneath the Arctic, the least known ocean on Earth. Inaccessability due to ice-cover adds to the normal difficulties in oceanic domains of distinguishing true oceanic crust from the outer limits (COTs) of the continental shelves and defining the extent of thinned continental crust in the deeper basins. Understanding the relationships between the wide continental shelves and the internal ridges that cross the high Arctic is an essential part of the analysis. Some, such as the Lomonosov Ridge, are relatively well defined continental crust, separated from the Eurasian margin by the Cenozoic Eurasian Basin; others, such as the Alpha and Mendeleev ridges, remain enigmatic. Deeper parts of the Amerasian Basin may be underlain by Mesozoic sea-floor (e.g. Canada Basin), whilst others appear to contain fragments of continental origin.
Interpretations of what is continental and oceanic lithosphere in the high Arctic and how the former were originally assembled prior to Mesozoic and younger sea-floor spreading can best be tested by tracing the older crustal features from the land areas of the south Arctic, northwards across the shelves to the edge of the ocean basin. For the last twenty years we’ve been doing this for the western parts of the Eurasian margin. This talk focuses on the Caledonides and relationships to the Timanides and Uralides.

Föredragshållare: Prof. Birger Schmitz

Är vårt öde skrivet i stjärnorna? Det trodde i alla fall Tycho Brahe när han studerade natthimlen från Ven, men det skulle dröja till vår tid innan några som helst belägg för en sådan hypotes utvecklats. Den senaste forskningen visar nämligen att kollisioner mellan himlakroppar i Asteroidbältet, mellan Mars och Jupiter, kan ha varit avgörande för hur livet utvecklats på jorden. För 160 miljoner år sedan slog en komet sönder en 170 kilometer stor asteroid i Asteroidbältet. I detta biljardparti av kosmiska proportioner sköt ett av fragmenten, 10 km stort, iväg mot jorden och träffade Mexico för 65 miljoner år sedan. Bland annat dinosaurierna dog ut och jordens "nya djurliv" (under den kenozoiska eran) utvecklades. Ett annat fragment for iväg mot månen och bildade Tycho-kratern.
För 470 miljoner år sedan inträffade en ännu större smäll i asteroidbältet. En skur av asteroider, damm och småsten for iväg mot jorden och spåren idag är rikligt förekommande fossila meteoriter och kosmiskt damm i sediment från den ordoviciska perioden. På Kinnekulle har vi till exempel hittat mer än 80 fossila meteoriter. Samtidigt med asteroidskuren inträffar en av livets största förändringar någonsin. Under några miljoner år bildas nya arter snabbare än under någon annan tid i jordens historia, och en modern nivå på artrikedomen utvecklas för första gången.

Föredragshållare: Vivi Vajda och Jane Wigforss-Lange

Den jordbävning som ägde rum under Indiska Oceanen den 26:e december 2004 uppmättes till 9,0 på Richterskalan. Skalvet orsakade en enorm flodvåg, en tsunami, som ödelade stora områden längs den sydostasiatiska kusten. De länder som drabbades värst var Indonesien (speciellt Aceh), Sri Lanka, Thailand och Indien. Tsunamin lämnade död och förintelse bakom sig men spåren utgör också ett ovärderligt arkiv för oss geologer, ett arkiv som kan hjälpa oss att tyda strukturer i sediment som är avsatta för flera miljoner år sedan. I samarbete med den thailändske paleontologen Dr. Wickanet Songtham (”Wickan”) (Geological Survey i Bangkok), undersökte vi tsunamiavsättningar från flodvågen längs med Thailands västkust, i en transekt från havet och ca 400 meter in i land med mål att studera sekvensen sedimentologiskt och geokemiskt och bl.a. definiera en tsunamiavsättning till skillnad från t.ex. stormavsättningar. Syftet för oss är att tillämpa resultaten på äldre bergarter, som ett verktyg för paleomiljö-tolkning. Thailändarnas främsta syfte är, att med hjälp av definitionen, identifiera liknande avsättningar några tusen år bak i tiden längs Thailands kust för att kartlägga eventuell periodicitet eller cyklicitet i dessa event, för att bl.a. utröna relevansen av ett varningssystem.

Föredragshållare: Per Möller

I dagens ”global warming”-perspektiv ligger mycket av fokus på Arktis. IPCC:s klimatscenarier pekar på att den växthusgasdrivna temperaturhöjningen skall slå som hårdast här och vi ser en dramatisk minskning havsistäckets utbredning under sommarhalvåret under senaste åren. I projektet LongTerm har vi nu under två fältsäsonger arbetat på Grönlands – och världens! – absolut nordligaste kust, Johannes V. Jensen Land på 83.5° nordlig bredd. Vi har grävt och borrat oss in i avlagringar från senaste nedisningen och i avlagringar avsatta i samband med denna nedisnings försvinnande. De klimatarkiv vi grävt oss in i ger uppseende-väckande resultat – vi tror oss ha funnit en analog till den miljöutveckling som nu förutses inom det närmaste århundradet för den Artiska bassängens och dess kustområden. Föredraget skall behandla detta, förutom att naturligtvis visa en massa bilder om äventyrligheten att bedriva geologiskt fältarbete i dessa oberäkneliga områden på Moder Jord.

Föredragshållare: Charlotte J. Sparrenbom

År 1998 upptäcktes höga arsenikhalter i grundvattenbrunnar i Röda flodens delta i Hanoi, Vietnam. Grundvattnet i Röda flodens delta förser 11 miljoner människor med dricksvatten och förhöjda halter arsenik i vattnet är ett hot mot dessa människors hälsa. Arsenik är ett miljöfarligt ämne med långtidseffekter som i höga doser dessutom är akuttoxiskt. Vid långtidsexponering av arsenik riskerar människor framförallt cancer i olika former (hud, urinblåsa och lungor), men kroppen blir även extra infektionskänslig av att utsättas för arsenik. Statens Geotekniska Institut har via stöd från Sida arbetat med vattenkvalitetsproblemen i Nam Du-området i Hanoi sedan 2004. I Nam Du-området har Hanoi Water Company etablerat ett brunnsfält med 13 brunnar intill Röda Floden och pumpar ca 55000 m3/dag. Arsenikhalter på över 480 µg/l har påvisats från området. WHO och svenskt dricksvattendirektiv anger ett gränsvärde för arsenik på 10 µg/l. För att förstå hur och varför arsenik finns i Hanois grundvatten har både vatten och sedimentprover tagits och analyserats på massor med spännande parametrar. Under kvällens föredrag kommer det att bjudas spännande resultat och lösningsförslag som på olika sätt kan förbättra dricksvattenkvalitet och hälsa för människorna i Hanoi-området.

Föredragshållare: Else Marie Friis

The origin and early diversification of flowering plants is still an unresolved question in plant evolution. The anthophyte theory, suggesting close relationship of flowering plants to the fossil Bennettitales and living Gnetales, has recently been challenged by molecular phylogeny. Most seed plant diversity is, however, extinct and the five living groups of seed plants, cycads, Ginkgo, conifers, Gnetales, and flowering plants, constitute only a minor part of the total seed plant diversity. To solve the patterns of relationships among seed plants it is therefore necessary to include also fossil taxa. Early Cretaceous mesofossil floras primarily known for their exquisitely preserved flowers also include a number of very informative fossils of other seed plants (gymnosperms). Analyses of a number of these small gymnospermous seeds from the Cretaceous using X-ray microtomography have revealed a new set of morphological characters that links these seeds to Gnetales, Bennettitales and another extinct plant group, the Erdtmanithecales. A phylogenetic analysis based on morphological features further suggests that this complex of plants is closest lineage to flowering plants and Caytonia, and thus revives the anthophyte theory.

Föredragshållare: Ulf Söderlund

Under detta föredrag gör vi en resa genom Kaapvaal och Zimbabwe kratonerna. Geologin i dessa områden är synnerligen spektakulär, där de äldsta bergarterna är över tre miljarder år gamla. Vi kommer bl. a stifta bekantskap med världens i särklass största enskilda intrusion (BIC - Bushweld Igneous Complex i Sydafrika) och gångintrusion (the Great Dyke i Zimbabwe), samt klassiska s.k. grönstensbälten som Barberton och Murchison. Det blir också en kort avstickare till Krüger-parken med sitt exotiska djurliv. Expeditionen, som skedde under juli månad 2007, syftade till att provta mantelderiverade bergarter (diabaser) för olika undersökningar, och ingår i ett nyligen påbörjat internationellt forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet. Fungerar tekniken under kvällens föredrag kommer vi göra diverse ”strandhugg” via Google Earth, dels för att beskåda geologin ur ett tredimensionellt perspektiv, och dels för att visa hur Google Earth kan vara ett hjälpmedel vid provtagning.

Föredragshållare: Helena L. Filipsson

Koljöfjorden är ett mindre havsområde som tillhör fjordsystemet kring Orust och Tjörn på svenska västkusten. De djupare delarna av fjorden kännetecknas av svavelvätestinkande bottensediment och det är lätt att man förfäras när man ser bristen på liv i leran. Fjorden har ansetts vara typexemplet för ett område starkt påverkat av mänskligt orsakad övergödning, det vill säga när utsläpp av näringsämnen från jordbruk och samhälle orsakar en stor produktion av organiskt material i ytvattnet såsom alger, vilket i sin tur orsakar syrebrist på bottnarna när materialet ska brytas ner. I mitt föredrag presenterar jag en annan tolkning till syrebristen. Jag kommer att visa resultat från sedimentkärnor provtagna i fjorden och tidsserier av hydrografiska och meteoro-logiska data samt presentera en alternativ förklaring till vad som kan ha orsakat de låga syreförhållandena i fjorden.

Föredragshållare: Mikael Calner

Kalkstenslagerföljden på Gotland är ett ytterst välbevarat arkiv för studier kring Jordens urtida hav och dess livsformer. Kalkstenens variationer är enorma och återspeglar allt från det dagliga livet på havsbotten till omvälvningar av mer katastrofal karaktär. Från norr till söder kan man resa genom ett ca 10 miljoner år långt avsnitt av silurperioden – en tidsperiod som på senare år bjudit geovetenskapen på en hel del överraskningar, vissa så uppseendeväckande att vi måste revidera synen på hur vår planet faktiskt fungerar. Föredraget belyser i huvudsak hur man kan använda den gotländska berggrunden som ett gigantiskt laboratorium för globala studier kring silurtidens oceanografi, klimat och faunaförändringar.

Föredragshållare: Ida Jansson, Rixt de Jong & Ingemar Bergelin

Ida Jansson:
”I känguruns spår…Jurassiska växtfossil från Queensland, Australien”
Föredraget handlar om tidig jurassiska fossil från Inverleigh brottet, östra Australien. Inverleigh sedimenten tillhör en fullständigt terrestrisk succession och kännetecknas av en lågdivers flora. Macrofloran domineras av en enda art av barrträd, Allocladus helgei sp. nov. Floran innehåller dessutom ormbunkar och möjliga lummerväxter i mindre omfattning. Bland mikrofossilen återfinns bl.a. välbevarade megasporer samt hela och fragmenterade maskägg. Följ med på ett spännande fältarbete i Australien och bli bekant med den australiensiska floran och faunan!

Rixt de Jong:
Sandkorn i en torvmosse; vad kan de berätta om det forntida klimatet?
Halland utgör ett område som är mycket påverkat av västliga stormar. Ett tydligt exempel är stormen Gudrun som drog fram i januari 2005. Min studie visar att stormar som Gudrun har varit vanliga i det förgångna och kommer troligen även inträffa i framtiden….
Så hur rekonstruerar vi sådana händelser tusentals år tillbaks i tiden? Kan Hallands torvmossar lära oss något om framtiden?

Ingemar Bergelin:
40Ar/39Ar datering av mesozoiska vulkaner i Skåne – deras relation till uppsprickning av Pangea
Under karbon och perm sammansmälte huvuddelen av jordens kontinenter till en gigantisk landmassa som fått namnet Pangea. Detta projekt handlar om basaltvulkanismen i centrala Skåne och som tidsmässigt ansetts sammanfalla med Pangeas uppsprickande. Åtta vulkanrester daterades med modern 40Ar/39Ar teknik vid argon-laboratoriet i Lund. Resultaten bekräftar en puls av basaltisk vulkanism vid 191-178 Ma och en, betydligt yngre, vid 110 Ma. Dessa resultat gör det möjligt att länka en större del av den skånska vulkanismen till Pangeas fragmentering i undre jura. I denna studie diskuteras också den globala vulkanismens betydelse för biosfärens utveckling under framför allt tidig jura (toarcian).

Föredragshållare: Årets Geolog, Professor Svante Björck, Lund

Utmärkelsen Årets geolog går alltid till en person som har flyttat fram geologins position i samhället. Svante Björcks forskning är världsledande Han har en outsinlig entusiasm för geologi och han delar gärna med sig av sin kunskap för att vi alla ska förstå vilken viktig roll geologin spelar för vår välfärd. Ett av hans många projekt, det så kallade ATLANTIS projektet, är en starkt bidragande orsak till framgången. För att förstå hur klimatutvecklingen har sett ut de senaste 10 000 åren utför hans forskargrupp borrningar på öar tvärs över hela Atlanten. Svante har gjort sig allmänt känd i media för sin entusiasm kring geologi. Genom att bedriva internationellt högklassig forskning om jordens klimathistoria efter den senaste istiden visar Svante att geologiska förutsättningar är viktigt för oss människor och att geologisk information och kunskap är mycket viktigt för att vi ska förstå vår omvärld. Missa inte denna spännande resa till ATLANTIS!!

Föredragshållare: Professor Jan Bergström

Föredragshållare: Professor Christian Koerbl, Wien, Österrike

The well preserved Bosumtwi impact structure in Ghana, West Africa, was formed in Precambrian rocks ca. 1.07 Ma BP. Bosumtwi is the youngest large impact crater on Earth. A central uplift is hidden underneath the crater lake sediments. A drilling provides material for geochemical and petrographic correlation between basement rocks and crater fill in comparison with tektites and ejected material. The drilling project was very challenging due to the status of Bosumtwi as a sacred lake of the Ashanti people; interactions between scientists and locals ranged from the tribal level to the Ashanti King.

Föredragshållare: Dr. Dan Hammarlund

Kamtjatka i östligaste Ryssland är en rätt okänd del av världen, möjligen bekant bland äldre svenskar genom Sten Bergmans tvärvetenskapliga resor, bl a med hundsläde, genom halvön på 1920-talet. Regionen är fortfarande glest befolkad av en blandning av ryssar och delvis nomadiserande ursprungliga folkslag men kulturinfluenserna från Japan och Korea är påtagliga. Berggrunden är synnerligen dynamisk med 29 aktiva vulkaner. Vegetationen är inte helt olik norra Skandinaviens men trots ett sydligare läge är klimatet delvis kallare och vintrarna mycket snörika. Områdets klimat- och vegetationshistoria är dåligt känd, och med detta faktum som drivkraft ingick ett paleoekologiskt och paleoklimatiskt projekt i förra sommarens Beringiaexpedition som organiserades av Polarforskningssekretariatet. Dan Hammarlund berättar om sitt deltagande i projektet och visar bilder från det spännande och omväxlande fältarbetet. Förutom tidiga spekulationer om nedisningshistorian blir det vetenskapliga djupet begränsat. Istället serveras dramatiska naturscenerier, annorlunda logistiska lösningar och möten med traktens djurliv, t ex myggor, laxar, björnar och jättehavsörnar.

Föredragshållare: Dr. Bo Møller Stensgaard

Under de senaste åren har intresset för Grönlands mineralråvaror ökat, och många internationella gruv- och prospekteringsbolag utför just nu borrningar på ett flertal platser. Dessutom är två gruvor i drift, nämligen Nalunaq guldgruva i Sydgrönland som startade 2004, och Seqi olivingruva ved Nuuk i Västgrönland som just har påbörjats.

Föredraget kommer att presentera nuvarande aktiviteter i Grönland, nya potentiella förekomster, status och framtid för prospektering och gruvdrift, samt det arbete Danmarks og Grønlands Geologiske Undersøgelse (GEUS) deltager i med syfte att stödja etablering av en stark gruvsektor i Grönland.

Föredragshållare: Dr. Jan Audun Rasmussen

Massutdöendet som avslutade den Mesozoiska eran för 65 miljoner år sedan utgör en dramatisk händelse i Jordens utvecklingshistoria. Man har beräknat att omkring 75 % av alla organismer dog ut. Dr. Jan Audun Rasmussen, paleontolog vid det Naturhistoriska Riksmuseét  i Köpenhamn (Geologisk Museum), kommer att ta oss med på ett spännande fältarbete till Västgrönland, på jakt efter krita-tertiärgränsen. Sedimentbergarterna som innefattar K-T gränsen på halvön Nuussuaq skiljer sig mycket från likåldriga sedimentbergarter vid den världsberömda lokalen Stevns Klint på Själland. Medan de på Själland utgörs av kalksten, domineras de på Nuussuag av siliciklastiskt ler med mellanliggande sandstensbankar. Jan Audun kommer i sitt föredrag att diskutera orsaken bakom de geologiska skillnaderna och ge exempel på hur fossil kan bidra till datering och miljötolkning i samband med den globala kris som massutdöendet innebar.

Föredragshållare: Ki Andersson och Lisa Gunnemyr

Ki Andersson

Från rovdjurs-paleontologi till vetenskapsdiplomati

Ki Andersson arbetar vid British Council, Brittiska Ambassaden i Stockholm. Som Science Manager ansvarar han för det vetenskapsdiplomatiska programmet i Sverige. British Council är Storbritanniens främsta internationella organisation för kulturrelationer och finns representerad i 110 länder världen över. Ki läste geologi i Lund och försvarade senare en avhandling om rovdjurens jaktstrategier vid Uppsala Universitet. Ki kommer att hålla ett intressant föredrag om hur det är att arbeta med internationella relationer och vad en Ambassadör egentligen gör efter klockan tre?

Lisa Gunnemyr

Darcy, dricksvatten och debitering

Lisa Gunnemyr är hydrogeolog och utbildad i Lund och i Birmingham i England. Lisa har arbetat sex år på SWECO Viak och sedan ett år tillbaka på Ramböll Sverige AB. Lisa kommer att berätta om sina erfarenheter som konsult och hydrogeolog – från vattenplanering i Mocambique och provpumpningar på Södermalm till tidrapportering och lönsamhetsångest.

Föredragshållare: Birger Schmitz

På Kinnekulle har ett världsunikt fynd gjorts av mer än femtio fossila meteoriter i ordovicisk kalksten. Meteoriterna representerar mer än 95% av alla fossila meteoriter som påträffats över huvudtaget. Tillsammans med arbetarna i Thorsbergsbrottet har förekomsten av meteoriter på den ordoviciska havsbotten kartlagts i detalj. Resultaten visar att flödet av meteoriter och asteroider till jorden var mycket högre för 480 miljoner år sedan jämfört med idag. Det höga flödet beror på att en av de mest dramatiska kollisionerna mellan himlakroppar i asteroidbältet inträffade just då.

Föredragshållare: Sara Eliason (Gotlands Länsmuseum)

Efter 20 års förvisning till en gudsförgäten ö i Östersjön återvänder nu Sara för att vittna om de fasor hon upplevt under sina år i exil. Som ensam naturvetare har hon kämpat i en grym museivärld bland arga arkeologer, hysteriska historiker och konstiga konstvetare. Med hjälp av utsmugglade bilder berättar hon nu om den karga ön där endast ett fåtal primitiva livsformer överlever. De organismer som redan för drygt 400 miljoner år sedan dukade under och vars skelett nu bygger upp berggrunden, det landskap, den flora och den kultur som präglats av geologin är viktiga delar av hennes historia.

Föredragshållare: Per Sandgren & Anders Lindahl

En av de stora utmaningarna för utvecklingsländer i 3:dje världen för att förbättra den sociala och ekonomiska utvecklingen ligger i användningen av lokala råvaror och att dessa utnyttjas på ett optimalt sätt, d.v.s. att användningen baseras på modern teknologi och kunskap. I Mali i allmänhet och i Nigers inlandsdelta i synnerhet finns enorma områden med leror. Dessa bearbetas idag med traditionella metoder och används för en rad olika ändamål där kanske den viktigaste produkten är soltorkad tegel. I en förstudie till ett kommande projekt där vi fått bidrag från det svenska biståndsorganet SIDA har vi tillsammans med forskare från den naturvetenskapliga fakulteten vid Bamakos universitet rest runt i trakterna av Djenné. På föredraget berättar vi om våra upplevelser i det okända och exotiska landet i vår jakt på leror.

Littorinahavets dynamik – nytt ljus över transgressionen(-erna) i mitt-Holocen

Pristagare & Föredragshållare: Björn E. Berglund

Morän, människor, möten – minnen från 30 år med INQUA

Pristagare & Föredragshållare: Jan Lundqvist

Föredragshållare: Ronny Liljegren

Nedslag av asteroider eller kometer på Jorden har spelat en väsentlig roll för den biologiska och geologiska utvecklingen av vår planet. Identifieringen av nedslagskratrar och kunskapen om nedslagsprocesser på Jorden och i vårt solsystem har successivt vuxit sedan början av 1960-talet. Endast omkring 10 % av de större kända impaktkratrarna på jorden har en Prekambrisk ålder, således ett påtagligt ringa antal från 88 % av Jordens historia. Från studier av månen och månens kratrar vet vi att Jorden varit utsatt för ett intensivt bombardemang av asteroider och kometer tidigt i dess utvecklingshistoria. Vredefort i södra Afrika har en ålder av 2.0 Ga och en diameter på omkring 250-300 km och Sudbury i Canada är 1 850 Ma gammal och har en uppskattad diameter av 200-250 km. Tillsammans har dessa två nedslagsstrukturer bidragit med 5 miljoner ton nickel, 40 500 ton guld och 136 500 ton uran, ett inte oväsentligt tillskott till mineralindustrin. Det är svårt att värja sig från insikten om vilken enorm betydelse som studier av nedslagskratrar har för den moderna geologiska vetenskapen. De nya tolkningarna av geologin i och omkring Gallejaur och Duobblon skall ses i detta sammanhang.

Föredragshållare: Annika Nilsson

Annika Nilsson kommer att berätta om EU's ramdirektiv för vatten, som det just nu läggs stor kraft på att genomföra runt om i Europa. Detta direktiv som sätter upp ambitiösa mål för vattenkvaliteten i sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten, och utgår från naturens egna gränser - avrinningsområdet. Dessutom kommer Annika att prata om den strategi för markskydd som Europeiska kommissionen håller på att ta fram i samarbete med gamla och nytillkomna medlemsländer samt en rad organisationer. Slutligen kommer Annika att berätta om en förening, Akademin för de Friska Källorna, hur man inom föreningen arbetar för ökat intresse och vård av källor på olika sätt samt varför källor är så intressanta.

Annika Nilsson är hydrogeolog och utbildad i Lund och Uppsala. Sen snart ett år tillbaka arbetar hun på Miljödepartementet men har innan dess jobbat ett par år på Europeiska Kommissionens miljödirektorat och ca 10 år på Naturvårdsverket.